Isig och kall....

Ja, nu är vår bäck isig och kall. LIka kall som Hvergelmer som är asken Yggdrasils första källa.
Där lär draken Niddhögg bo, fast jag har då inte sett någon. Men den lär ska gnaga hela tiden på Världsträdets rot. Nu kan man ju undra om det kommer att ske någon förändring i och med det pågående klimathotet?
Om det blir varmare i källan slutar Nidhögg att gnaga då?
Ja ingen vet, inte ens jag trots att jag bor så nära Kunskapens källa.....

image116

Hvergelmer eller som vi säger i Träsket...Nischälva........

En helg med blandat innehåll...

Den här helgen har vi fyllt med lite av varje. Fredagskvällen slappade vi bara efter den första "riktiga" veckan efter all julledighet.
På lördagsmorgonen unnade vi oss en långlunch innan vi åkte till Kåge. Malte för att vara behjälplig i badrumsrenoveringen tillsammans med Erik.
Jag var farmor och lektant hela dagen. Anna stod mest vid spisen. Våfflor till lunch och hembakad pizza till middag. Skönt att bara sätta sig vid dukat bord. Rena semestern att slippa tänka på vad som ska serveras.
Alla utom badrumsbyggarna tog en sparktur till min lillebror Lasse och Kerstin för att uppvakta deras son Robin som denna dag blev 14 år. Han invigde oss i ett livsfarligt projekt i alla fall i sin fasters ögon... Att åka skidor från taket, ner i en knixt, upp på en ramp och in i en gran! Ja har man inte ont så kan man då få...
Söndagen har vi tillbringat tillsammans med Henrik och teven. Mellan sportutsändningar och matlagning har vi även  transporterat och transpirerat kropparna med en timmes promenad i ett  vackert vinterväder.
Tittelitut så var helgen slut...



Robin i "hemmabacken"

Knoparmoj

En burumknopare har varit på besök idag.
Före han fick bysa lanken så kolla jag noga så han inte hade keppat!
Ja visst är sotarspråket i det närmaste ofattbart för den oinvigde, men det var ju också meningen när sotarna la sig till med det här språket.
Själv minns jag väl inte så mycket från min pappas tid som sotare i Kågedalen. Men jag minns att mössan heter kurpis och han berättade att förr hade knåparna en silverslant insydd som knapp på den. Detta som sorts säkerhet. Om dom skulle bli rånade så skulle dom överleva med hjälp av den. Min pappa hade en gammal femöring som var ungefär lika stor.Han kände väl inte att rånrisken var särskilt överhängande i hans distrikt.
Sotarspråket var olika i olika landsändar och flera saker har flera olika namn.
Kvinna till exempel: usp,gaj skralla och hör och häpna......gammal kvinna = TJEJ !!!!
En kvinna från landet kallades Jeppeskralla och det är väl det man är eller kanske en jeppetjej?



En gucklig bild på en knåpare....

Förpackningar...

Oftast retar jag mig på förpackningar. Tycker att det råder ett visst förpackningshysteri i den moderna världen.
Men häromdagen köpte vi en ny deodorant, inte på grund av dess utseende utan för att den tidigare tagit slut. Utbudet är ju helt enormt. Jag vandrade fram och tillbaka längst hyllan på Maxi och kunde inte bestämma mig. Till slut föll jag för tricket...två för tjugo spänn. Ja va tusan dom är snart slut, tänkte jag och Malte "blippade" in dom.
Väl hemma så upptäckte jag det smarta med dom. Korken var som en hylsa över hela deon och den går bara att ställa "upp och ner" eftersom botten är rund. Så smart, nu hålls ju kulan alltid blöt.
Förpackningarna blir väl mer och mer genomtänkta. Vi som har några år på nacken har ju varit med om att tandkrämstubarna även var förpackade i en liten låda. Fast samtidigt kunde vi köpa mjölk i lös vikt...
Mest retar jag mig dock på de hermetiskt inkapslade varor som man inte kan öppna utan redskap. Eller på kexpaket med en obrukbar "dragremsa"...Är det någon som får dom att fungera? För mig går dom då bara av....
Men förpackningen runt surströmmingarna är riktigt bra, kan inte tänka mig nåt alternativ där!



Godkända förpackningar!

Trädgårdsråd i norr

Många har i dag jobbat sin första arbetsdag efter en längre ledighet, så då passar det väl bra att presentera ännu ett företag som finns här i byn.
Trädgårdsråd i norr ägs och drivs av Maria Sandström.
Denna driftiga kvinna är hortonom, ekonom, svampkonsulent och inte minst trebarnsmamma.
Dessutom är hon författare, vilket jag inte kan låta bli att avundas henne. Marias bok "Trädgård i kallt klimat" utkom 2003 och är tyvär slutsåld. Så alla ni som är lyckliga ägare till ett ex. ska vara rädda om den.
Marias senaste projekt är Returboden. En smart produkt för vår sophantering.
Ja mycket finns att skriva om Maria och hennes företag men jag föreslår att ni går in på hennes hemsida och läser mer.
www.tradgardsrad.se
Det här är tredje företagspresentationen och det kommer mera.....



Vi har en signerad bok.....



..men ingen Returbod...

Omstrukturering på vinden!

Ofta presenteras det nyheter med ett nytt år. Vi är inte sämre vi!
Det vankas förändringar på övervåningen. Hallen som nu tjänar som skrivarlya ska snart utöka sin verksamhet med ett flugbinderi.
Därför finns det en bäddsoffa till salu. I princip aldrig använd.

image110

Rätt soffa men på fel plats....

Sömntjuvar...

Ja det låter kanske konstigt men nu är vi absolut säkra.
Dessa söta små varelser har en dold sida.
Dom minimerar sin sovtid när dom är i Träsket.
Hur vi än leker och tröttar ut dom små raringarna så klarar dom av att själa från våran sömndepå!
Dessutom är dom i maskopi med varandra. Om den ena sover hyfsat på natten så tar den andra vid.
Så nu har vi helt enkelt insett att dom goda vanor som dessa sötnosar har hemma det gäller inte hos oss.
Men vad tusan gör det, vi vill inte vara utan dom för allt smör i Småland.
Fast visst behöver vi vila upp oss mellan varven.



Sötnosar med dolda anlag!

Ved och fasa..

Åter har vår gårdsplan fyllts med ved.
Vi har valt ved som vår värmekälla. Det är dessutom dubbelverkande, man håller sig varm både när man jobbar med veden och när man eldar med densamma.
Visserligen så får vi vara väldigt försiktiga när vi "stökar" på. Våra kroppar är inte lämpade för sysslan men vi tycker det går bra om man tar det i lämpliga doser och hjälps åt.
Hur som helst så är det trevligt att elda. Kan det vara en lite pyroman inneboende i oss.....?
Det är nästan ett vårtecken när veden anlänt.
Snart surrar det av kapar lite varstans i Vår Världs Del !



Prima björkved klar för kapning.

2008...

Ja då ska man lära om sig igen. Tänka på ett nytt tal. Tänka 08 hela året!
För övrigt så känns det skönt att helgerna snart är slut. Och att maten snart är uppäten. Jag gläds med fria ytor i kylskåpet.
Dom ytorna ska sedan fyllas med lite nyttigare kost. Inte blir det att köpa hem en halvliter grädde på ett tag. Funderar på en lätt vattendiet.....
Dessutom har vi  hört att det är inne att bada ute. Och att det lär vara nyttigt att vinterbada. Kanske ska vi prova..?
Nyårslöften har vi inte avlagt iår, det är ju inte särskilt troligt att vi ska lyckas två år i rad. Ifjol slutade vi med snuset och det har gått finemang. Att önska att vi får vara friska det kommande året är ju en utopi, men vi kan ju alltid hoppas.
Man ska vara glad åt det lilla men tänka stort!
Så härmed bestämmer vi väl att 2008 ska bli ett toppenår!



Träsk Spa 2008

Datumbyte!

Man undrar ju om det är rätt att önska Gott Nytt År just idag?
Det här med datering har ju liksom fått en ny innebörd den sista tiden.
Skämt åsido (...Vadå skämt..??) så vill vi önska alla våra läsare ett riktigt bra slut på det gamla året och en ännu bättre början på det kommande året.
Att blicka tillbaka är ju både nödvändigt och trevligt ibland men viktigast är i alla fall att vi har framtidstro. Det känns faktiskt som om byn har det nu i alla fall. Kommer ni ihåg vår slogan för några år sedan( ganska många tror jag...)
Norrlångträsk, en by på frammarsch. Kanske dags att trycka fram lite klistermärken igen?
image105

Bevarad lada från 1827



Om den inte är ommärkt förståss....

Frigång!

Hur underbart är det inte att känna sig så lätt att man kan promenera på snön? Att kroppsvikten fortfarande är konstant, eller lite mer än det, och ändå kunna gå på skaren är så trevligt. Det finns inga begränsningar alls. Dessutom är vägarna åter täckta med is och helt enkelt livsfarliga att beträda. Man riktigt känner hur lårbenshalsen darrar för varje steg.
Att gå på skaren kan ju också vara lite spännande. Men bär det så bär det!
Jag tog en promenad ner till träsket och den uppskottade hockeyplanen, här snackar vi "liten rink". Ingen match pågick så jag travade vidare, fri såsom fågeln.
Väl hemma igen så fick jag syn på våra keramikfigurer som sitter på staketet. Där har dom suttit och vaktat vår tomt i flara år nu. Jag tycker nästan att dom platsar i Världsträdet...



Träsk is!                   "Oknytt " vaktar våra ägor.

Bröllopsdag igen!

Åter får vi uppleva en bröllopsdag, den trettiofjärde i ordningen!
Dom senaste åren brukar Malte alltid fråga om det verkligen är det år jag påstår.Detta har sitt berättigande. När vi skulle fira tjugofemårig bröllopsdag så var jag lite ivrig... så vi firade den dagen två gånger. Men vad gör det? Har man kul så har man och då gör det väl inget att göra det två gånger...då blir det då ordenligt gjort.
I år var det kanske inte så romantiskt, men trevligt i alla fall. Erik ville ha hjälp av farsan i badrummet och småbarna ville leka med farmor.
När vi veckohandlade så passade vi på att köpa lite "färdigmat" och varsin trisslott för att fira. Kågeborna hade förärat oss en flarra rödvin också.
Maten var väl okej, men inte är det som hemlagat....
Trissen gav som vanligt nada.
Vinet var gott men odrygt...
Resten av kvällen håller vi för oss själva.



Bygg-bakar i Kåge och livets NÖDTORFT i Träsket!!!!

Blått är flott...

Så här fint blev det senaste byggnadsverket hos Anna och David. En jättefin "kallfarstu". En praktisk sluss innan man kommer in i huset.
Huset som dom unga entusiasterna renoverar har tidigare bebotts av Annas mormor. Dom rustar det modernt där det behövs men bevarar samtidigt det genuint gamla. Kakelugnen i salen har renoverats och förgyller ögat samtidigt som den förhöjer kroppstemperaturen. Här har dom fina timmerväggarna tagits fram.
Men det är ett tidsödande projekt trots att man är ung och stark.
Vi väntar med spänning på nästa projekt och lunch...!!!



En kunglig entrè till prinsessan som heter Saga.

Dopparedagen 2007

Så kom då äntligen julaftonen.
Barnen ska äntligen få öppna sina paket.
Dom  vuxna tänker på mat i alla tänkbara former. Den har inhandlats, tillagats, serverats och ätits. Det enda sorgliga är väl att det alltid blir rester och att man blir så fort less julmat. Kan det bero på att det är så mycket av det hela?
Före ätandet så var det Kalle Anka-time. Vad gjorde vi den där timmen innan det började?
När maten landat i våra magar så stampade det så äntligen på bron...Hoo, hoo finns det några snälla barn...?
Pakethavet delades i princip i två högar... Anton och Kerstin fick alltså flest klappar så då hade dom väl varit snällast då...?
Tomten borde ju veta!
Vi andra får nog skärpa till oss.


Kunskapens källa...

Fortsätter att anknyta till den fantastiska boken: Yggdrasil av Alf Henriksson. En helt fantastisk litterär skapelse säger Inger med avund i rösten.
Världsträdet Yggdrasil har tre rötter och den ena roten går till Mimers brunn som är kunskapens källa.
Norrlångträsk första skola från 1850 står numera på "allmänningen" vid bönhuskorsningen. Nedanför skolan rinner Niischälva...ja ni fattar. Är det möjligen kunskapens källa som passerar den gamla skolan?
En annan fundering är varför var skolan så liten? Visst var det mer ungar förr? Kan det vara så att dom var ovanligt läraktiga eller var det möjligen så att det inte fanns så mycket att lära sig???
Ja man måste kanske ta en klunk från kunskapens källa för att få veta det......

image92

Byns första skola från anno 1850.

Byns eget Världsträd....

Idag på vår promenad föll ögonen på denna stora gårdsbjörk. Tanken svindlar när man tänker att den börjat som ett litet,litet frö för länge sedan....
Tanken virvlar så iväg till till Världsträdet Asken Yggdrasil, från den fornnordiska gudasagan.
Vi spanade efter tuppen Gyllenkamme som bodde högst upp, men vi såg varken den eller någon annan pippi.
Vi såg inte ens till den flitige Ratatosk, fast det är så gott om ekorrar i år.
Draken Nidhögg såg vi definitivt inte till.
Fast nog kan man väl ana att människans värld, Midgård är i mitten av trädet....

image90



Lapsus calami

Såg att jag skrivit ljusingsbröd ....
så tokigt det kan bli!
Givetvis ska det stå ljusungsbröd.
Om jag inte är felunderrättad så heter det så för att man ska  ha "ljust i ugnen" alltså mycket eld när man gräddar brödet.
Om det nu visar sig att detta också är fel så kommer en rättelse igen.

Packat och klart!

Årets julklappar är nu inpackade i silverpapper  och prydda med gröna snören. Synd att jag läste att det är helt ute med blanka snören som man krusar... jag tycker i alla fall att det blev fint. Skiter väl i trendnissar ....fast det är nissarnas tid!
Efter dagens middag så har vi skrivit lite rim, helt utan reson. Men det är kul att rimma lite.
Denna fina dikt fick vi från goda vänner på ett julkort.

TOMTE-TANKAR

Julegröt och juletjafs
Den som ändå detta slapp!
Tänk att sitta lugnt och meta
Höra humlesång i gisten eka
Tänk att sjunga sommarsånger
Volma hö i vårkalsonger
Slippa is och snö
Ack att snart det bliver tö.

Visst är den underbar.?
Fast vi har ju redan tö, just nu är det fem plussgrader, helt galet enlig min mening, trots den fina dikten. Jag tycker att det kan få vara vinter i december och januari sen kan det börja tina så det skvätter....



O-trendiga paket och o-passande väder! Men fint ändå.

Dopp i grytan

Mera mat!
Snart börjar detta likna en matblogg, och det är väl inget fel med det. Mat är både gott och nödvändigt.
Nu när det är fyra dagar kvar till julafton så har granen kommit på plats.
Dom sista klapparna har handlats och så dagens bästa; Dopp i grytan hos Maltes syster Karin och Gösta. Alltid är det så pyntat och fint och välordnat hos dom. Man känner sig som värsta lyxgästen. Först fick vi en god sallad och så var det Dahlgrens ljusingsbröd att doppa och både julskinka och fläsklägg. Och givetvis äkta smör.
Nyttigt hela vägen...
Nog är det skönt att komma hem och vara mätt i magen.
Nu gäller det bara att AIK spöar skiten ur MODO så kan man sussa sött...



Gran av plastik fantastic och ett fantastiskt Dopp-i-grytan!

Värt sitt pris!

Ibland funderar man ju på vad saker och ting kostar, eller rättare sagt om en vara eller tjänst är värt sitt pris.
Idag har jag varit hos tandläkaren och "plågats" i en och en halv timme och det betingade ett pris av ettusen femhundra trettioåtta kronor. Lite saftigt, speciellt nu i juletider men om jag nu slutar att ha tandvärk så är det ju definitivt värt sitt pris.
Onsdagar är även den dag då vi drar ut våra soptunnor till vägen. Att dom nu kommer varannan vecka mot tidigare varje vecka och att det dessutom har blivit en prishöjning...tja då kan man väl bannes ett tag, i alla fall när räkningen ska betalas. Men om man betänker att man blir av med "skiten" rätt så bekvämt, ja då kan även det vara värt sitt pris.
Å så till sist Lutfisken!
SÅ himla gott!
Fast dyrt tyckte vi när vi köpte !,3 kg lutfisk för det saftiga priset av 99 spänn. Visst är det i svettigaste laget men när anrättningen träffar smaklökarna så visst är det värt det. Trots att det fanns en liten bismak av fluor i min mun....
image85

Lutfisken en klar favorit......

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0