En dag i skogen....
Det var blåsigt och det var kallt. Det fanns tendenser till snöflingor som flistrade... Dom söta små liven ville inte ut, nej dom ville hellre vara inne i stugvärmen och leka med "skrotet" i lekskåpet eller att spela spel på datorn.
Men vi vuxna var stenhårda: Nu ska vi ut i skogen!
Efter ett litet trixande så lyckades vi transportera tre vuxna och två barn till skogen.
Och tur var väl det. Vi fick en trevlig stund bland mossklädda drakar och berg som gick att bestiga och åka kana nerför. Vi såg myrstackar som gått till vintervila och vi hittade favoritkottar och trattkantareller.
Med andra ord så var det en skön vistelse i skogen. Aldrig fel enligt trollfarmor.
Trollungarna på stora stenen.....
Men vi vuxna var stenhårda: Nu ska vi ut i skogen!
Efter ett litet trixande så lyckades vi transportera tre vuxna och två barn till skogen.
Och tur var väl det. Vi fick en trevlig stund bland mossklädda drakar och berg som gick att bestiga och åka kana nerför. Vi såg myrstackar som gått till vintervila och vi hittade favoritkottar och trattkantareller.
Med andra ord så var det en skön vistelse i skogen. Aldrig fel enligt trollfarmor.
Trollungarna på stora stenen.....
En dag i byn.....
Nu ska jag berätta något, i mitt tycke, helt fantastiskt!
Den 30 augusti hade vår by besök av en märklig man. Med sig hade han sin hund som heter Kongo. Kanske var det någon bybo som såg dom vandra omkring med kameran i högsta hugg och undrade vem det var?
Jag kan härmed avslöja att han heter Peter Eklund och jobbar på Hjalmar E tillsammans med vår son Erik.
Hur som haver så har denne man för vana att besöka olika byar och ta bilder och göra en egen dokumentation. Bara att komma på en sådan idé tycker jag är helt fantastiskt. Jag har fått förmånen att få använda mig av hans bilder. Vill ni läsa hela reportaget så gå in på Peters hemsida:http://www.metrobloggen.se/eklund
Här kommer ett axplock......
Alla dessa fina bilder har Peter Eklund tagit under sin rundvandring i byn. Med all säkerhet kommer det att dyka upp fler bilder senare i bloggen.
Den 30 augusti hade vår by besök av en märklig man. Med sig hade han sin hund som heter Kongo. Kanske var det någon bybo som såg dom vandra omkring med kameran i högsta hugg och undrade vem det var?
Jag kan härmed avslöja att han heter Peter Eklund och jobbar på Hjalmar E tillsammans med vår son Erik.
Hur som haver så har denne man för vana att besöka olika byar och ta bilder och göra en egen dokumentation. Bara att komma på en sådan idé tycker jag är helt fantastiskt. Jag har fått förmånen att få använda mig av hans bilder. Vill ni läsa hela reportaget så gå in på Peters hemsida:http://www.metrobloggen.se/eklund
Här kommer ett axplock......
Alla dessa fina bilder har Peter Eklund tagit under sin rundvandring i byn. Med all säkerhet kommer det att dyka upp fler bilder senare i bloggen.
Mossbelupen.....
Häromdagen gjorde vi en riktigt lång tur i skogen. Mossan var verkligen vackert grön och det fanns hur många fotomotiv som helst. Nu har vi icket en alltför bra kamera så bilderna gör inte verkligheten rättvisa. Frågan är om det inte måste bli en nyinvestering snart... Visserligen har Malte en riktigt fin systemkamera sedan tidigare men det känns som om en digital tingest ligger mer rätt i tiden....men då kommer vi till ännu en ny teknisk pryl att lära oss! Efter att ha kämpat med två nya telefoner igår kväll så är det inte alltför frestande. Malte satt nere i köket och använde ett torftigt vokabulär och jag var som ett eko på övervåningen. Usch så värdelös man är på nya prylar, men nog vore det trevligt med en kamera....
Tills dess får ni hålla till godo med bilder från vår Canon...
Mossiga stenar och murkna stammar, tagna av en riktigt mossbelupen kärring!
Tills dess får ni hålla till godo med bilder från vår Canon...
Mossiga stenar och murkna stammar, tagna av en riktigt mossbelupen kärring!
Snöröjarfest....
Äntligen passade det att bjuda vår eminente skottare och hans familj på den årliga så kallade "Skottarmiddagen" . Vi tycker att vi har ett kalas(!)erbjudande (!) ...att bjuda på en trerätters middag för att få skottat hela vintern. Visst är det kalasbra?
I år blev det Rökt regnbåge med pepparrotskräm på en salladsbädd och rostat bröd, till förrätt. Till varmrätt ett nytt recept på Älgfilé med konjakssås och så en vit chokladpannacotta med hallon och blåbär som avslutning. Riktigt gott om jag får säga det själv. Synd att jag inte kom ihåg att ta lite bilder, men som jag tidigare sagt...bättre dåligt minne än dåliga minnen.....
Så var det här med sommar/vintertid som jag tycker är ett onödigt dravel...man vaknar ju samma tid ändå och man blir hungrig samma tid... Jag röstar för att avskaffa tidsbyte!
Det lär hur som helst bli en extra tidig kväll .....Och nu kan vi vara lugna om snön kommer, då kommer också Stefan med traktorn!
Helt på tok men VI fick blommor, vackra dessutom!
The Party is over,,här har vi redan städat undan!
AVSKAFFA TIDSBYTET!!!!!!
I år blev det Rökt regnbåge med pepparrotskräm på en salladsbädd och rostat bröd, till förrätt. Till varmrätt ett nytt recept på Älgfilé med konjakssås och så en vit chokladpannacotta med hallon och blåbär som avslutning. Riktigt gott om jag får säga det själv. Synd att jag inte kom ihåg att ta lite bilder, men som jag tidigare sagt...bättre dåligt minne än dåliga minnen.....
Så var det här med sommar/vintertid som jag tycker är ett onödigt dravel...man vaknar ju samma tid ändå och man blir hungrig samma tid... Jag röstar för att avskaffa tidsbyte!
Det lär hur som helst bli en extra tidig kväll .....Och nu kan vi vara lugna om snön kommer, då kommer också Stefan med traktorn!
Helt på tok men VI fick blommor, vackra dessutom!
The Party is over,,här har vi redan städat undan!
AVSKAFFA TIDSBYTET!!!!!!
Höstvatten.....
Vatten är nödvändigt för både kropp och själ!
Själv har jag en skräckblandad förtjusning för vatten. Jag vet att det låter konstigt men så är det. Jag är alltid lite halvskraj i närheten av vattenmassor. Är absolut ingen "båtmänniska" men dras åndå till att vistas vid vatten. Kan det hela bottna i den period i min barndom som jag bodde ganska nära Kågeälven och hade mors ord ständigt ringande och varnande i bakhuvudet: Gå inte till älven, Akta dej för älven....Eller minnet av när min vän KF och jag slog dövörat ( ja, jag hör faktiskt rätt dåligt på det stora högerörat...) till och mer eller mindre bosatte oss på en flat sten i älven. Vi tog med såpa och skurborstar för att få den riktigt ren och fin. Vi skurade så att skummet blandade sig men vattenmassorna som omgav stenen.....ja egentligen borde man ju ha drunknat... Men det var väl någon skyddsängel i farten!
Nu beter jag mig inte så drastiskt vare sig angående vistelse vid älvar eller angående städning. Fast såpa använder jag än!
...men ser det inte lite småspökligt ut...kallt i alla fall!
Själv har jag en skräckblandad förtjusning för vatten. Jag vet att det låter konstigt men så är det. Jag är alltid lite halvskraj i närheten av vattenmassor. Är absolut ingen "båtmänniska" men dras åndå till att vistas vid vatten. Kan det hela bottna i den period i min barndom som jag bodde ganska nära Kågeälven och hade mors ord ständigt ringande och varnande i bakhuvudet: Gå inte till älven, Akta dej för älven....Eller minnet av när min vän KF och jag slog dövörat ( ja, jag hör faktiskt rätt dåligt på det stora högerörat...) till och mer eller mindre bosatte oss på en flat sten i älven. Vi tog med såpa och skurborstar för att få den riktigt ren och fin. Vi skurade så att skummet blandade sig men vattenmassorna som omgav stenen.....ja egentligen borde man ju ha drunknat... Men det var väl någon skyddsängel i farten!
Nu beter jag mig inte så drastiskt vare sig angående vistelse vid älvar eller angående städning. Fast såpa använder jag än!
...men ser det inte lite småspökligt ut...kallt i alla fall!
Vinterstrumpor på....
Naturen är förunderlig, ja varför inte säga som det är: helt fantastisk!
Idag kändes det lite trist inom mig, Malte for till Byskeälven och jag hade skrivit hela förmiddagen, visserligen bra ( enligt mitt mått mätt) men ett strömavbrott gjorde att jag liksom kom av mig.
En cykeltur rakt ut i spenaten kan aldrig bli fel, tänkte jag och grenslade min svarta springare. Jag cyklade till "Ola söri Berge" och gick sedan en lång och skön promenad till och förbi Hundtjärn. Varför heter den så tro? Någon som vet?
I skogen var det nästan vindstilla och jag blev som vanligt glad över min möjlighet att fritt vandra i en skog.
En al ( tror jag) har dragit på sig sina mossfärgade vinterstrumpor....
Idag kändes det lite trist inom mig, Malte for till Byskeälven och jag hade skrivit hela förmiddagen, visserligen bra ( enligt mitt mått mätt) men ett strömavbrott gjorde att jag liksom kom av mig.
En cykeltur rakt ut i spenaten kan aldrig bli fel, tänkte jag och grenslade min svarta springare. Jag cyklade till "Ola söri Berge" och gick sedan en lång och skön promenad till och förbi Hundtjärn. Varför heter den så tro? Någon som vet?
I skogen var det nästan vindstilla och jag blev som vanligt glad över min möjlighet att fritt vandra i en skog.
En al ( tror jag) har dragit på sig sina mossfärgade vinterstrumpor....
Vintersulor på.....
Så var det då dax igen för vinterdäck, vilket osökt för tanken till vinterföre! Det är nog det jag tycker är sämst med vintern...halka och drivis! Ja en sak till...mörkerkörning. Har upptäckt att jag ser förbaskat dåligt i mörker och efersom det är mörkt nästan dygnet runt under en viss period så får man väl hålla sig hemma. Tur att jag trivs med det.
Hur som haver så blev det en fin helg och söndagen bjöd oss på ett riktigt trevligt väder och tur var väl det eftersom vi hade glömt nyckeln till stugan när vi kom dit. Ungarna fann sig dock i det och vi eldade i bivacken. Anton kom på att vi skulle steka dom medhavda äpplena och det blev ju jättegott. Fast han tyckte nog att det skulle ha varit bra om vi hade haft korv också....
Förberdd....
Stekta äpplen på gång....
Hur som haver så blev det en fin helg och söndagen bjöd oss på ett riktigt trevligt väder och tur var väl det eftersom vi hade glömt nyckeln till stugan när vi kom dit. Ungarna fann sig dock i det och vi eldade i bivacken. Anton kom på att vi skulle steka dom medhavda äpplena och det blev ju jättegott. Fast han tyckte nog att det skulle ha varit bra om vi hade haft korv också....
Förberdd....
Stekta äpplen på gång....
Både ork och barnasinne kvar!
Måste bara visa hur glad man kan vara efter en hel dag på dagis. Måhända är det bara vi "gammel" som förfasar oss över att barnen numera är så många timmar på dagis??? Vad är det som säger att det var bättre förr? För alla barn som var hemma med mamma hela dagarna? Jag har alltid hävdat det, samtidigt som jag sagt att det måste vara bättre med dagmammor... men nu vete då tusan. Våra barnbarn är då alltid så glada över sitt Manngården.
Ja ja det är väl olika från unge till unge, det som passar en del passar inte nästa, så är det ju, men ibland får jag känslan att vi har lust att förfasa oss över dagens situationer bara för att försvara hur det var när vi var unga föräldrar. Som om vi alltid gjorde dom rätta valen. Vad tycker ni?
Hur som helst så var Kerstin på fortsatt lekhumör på kvällen. Först lekte vi med dockorna, lade isäng alla med puss och kram... lade alla pussel, och så lekte vi "skräm" som Kerstin säger. Just nu är hon inne i en period med drakar och skräm....
Sötare drakfröken finns inte!
Ja ja det är väl olika från unge till unge, det som passar en del passar inte nästa, så är det ju, men ibland får jag känslan att vi har lust att förfasa oss över dagens situationer bara för att försvara hur det var när vi var unga föräldrar. Som om vi alltid gjorde dom rätta valen. Vad tycker ni?
Hur som helst så var Kerstin på fortsatt lekhumör på kvällen. Först lekte vi med dockorna, lade isäng alla med puss och kram... lade alla pussel, och så lekte vi "skräm" som Kerstin säger. Just nu är hon inne i en period med drakar och skräm....
Sötare drakfröken finns inte!
Vägen västerut....
Idag har det varit en riktigt trevlig dag minsann!
Först chattade jag med Egon och Laila från deras husbil ( parkerad i Grebo) samtidigt som deras dotter Sara hängde på från London och gav mig en adress till Susann ( en Norrlångträskare till som lever i förskingringen) så gissa om det blev mycket för min otekniska lilla hjärna! Riktigt svettigt ett tag. Men visst är det fantastiskt hur avstånden krymper hela tiden.
Därefter kom vännen Monika från Blåfors, på lunch med vanlig chatt från verkligheten.
För att få lite motion och en viss verklighet till ovan nämnda avstånd så blev det en promenad " Vägen västerut".
som om inte detta är nog denna dag så har vi anmält oss till Telia vänner och kommer att "få" både ny telefon och ett nytt nummer... Ja milde min tid snart är man nådd överallt....
Och sist men inte minst Peter Eklund är tillbaka med bloggeriet....
Vägen västerut...
Raserad damm....
PS. Maltes höstfiskepremiär gav två öringar som ej höll måttet... men i morgon kanske!DS
Först chattade jag med Egon och Laila från deras husbil ( parkerad i Grebo) samtidigt som deras dotter Sara hängde på från London och gav mig en adress till Susann ( en Norrlångträskare till som lever i förskingringen) så gissa om det blev mycket för min otekniska lilla hjärna! Riktigt svettigt ett tag. Men visst är det fantastiskt hur avstånden krymper hela tiden.
Därefter kom vännen Monika från Blåfors, på lunch med vanlig chatt från verkligheten.
För att få lite motion och en viss verklighet till ovan nämnda avstånd så blev det en promenad " Vägen västerut".
som om inte detta är nog denna dag så har vi anmält oss till Telia vänner och kommer att "få" både ny telefon och ett nytt nummer... Ja milde min tid snart är man nådd överallt....
Och sist men inte minst Peter Eklund är tillbaka med bloggeriet....
Vägen västerut...
Raserad damm....
PS. Maltes höstfiskepremiär gav två öringar som ej höll måttet... men i morgon kanske!DS
Ta mig til havet......
Hösten bjöd oss på en trevlig och vacker dag vid havet! Och våra goda vänner bjöd oss på lunch som bestod av stekt fläsk, potatis och lök....Visserligen blåste det, men solen sken och det var lä i gapsjulet.
Ser ni dom tre vindsnurrorna? Alltså inte dom tre snurriga som står i vinden vid cyklarna.....
Ser ni dom tre vindsnurrorna? Alltså inte dom tre snurriga som står i vinden vid cyklarna.....
Insikten....
Nobelpriset i litteratur 2008 gick till Jean-Marie Gustave Le Clezio!
En helt okänd människa för mig och jag undrar om jag kommer minnas hans namn om ett tag? Hur som haver så måste jag nog prova läsa nåt av honom i alla fall, och som av en händelse ska vi till bibblan imorgon för att återlämna den hög med böcker som vi lånade för snart en månad sedan. Inte har jag hunnit läsa alla, vet inte vad som flyger i mig när jag kommer till ett bibliotek.
Först irrrar jag från hylla till hylla utan att kunna bestämma mig och sedan plockar jag famnen full. Allt vill jag låna.
Biografier ( guu så många intressanta liv det finns...)
Skönlitterära verk ( tänk att kunna skriva så..)
Reseskildringar ( passar bra till en som inte själv vill förflytta kroppen)
Läroböcker ( oj så mycket jag har olärt...)
Kokböcker ( mest Malte måste jag tillstå)
Många böcker blir det!
Måste inse att jag inte kommer att hinna läsa ALLT... och ändå vill jag själv tillföra världen ytterligare alster...Jer he klokt???
Många böcker finns det....
En helt okänd människa för mig och jag undrar om jag kommer minnas hans namn om ett tag? Hur som haver så måste jag nog prova läsa nåt av honom i alla fall, och som av en händelse ska vi till bibblan imorgon för att återlämna den hög med böcker som vi lånade för snart en månad sedan. Inte har jag hunnit läsa alla, vet inte vad som flyger i mig när jag kommer till ett bibliotek.
Först irrrar jag från hylla till hylla utan att kunna bestämma mig och sedan plockar jag famnen full. Allt vill jag låna.
Biografier ( guu så många intressanta liv det finns...)
Skönlitterära verk ( tänk att kunna skriva så..)
Reseskildringar ( passar bra till en som inte själv vill förflytta kroppen)
Läroböcker ( oj så mycket jag har olärt...)
Kokböcker ( mest Malte måste jag tillstå)
Många böcker blir det!
Måste inse att jag inte kommer att hinna läsa ALLT... och ändå vill jag själv tillföra världen ytterligare alster...Jer he klokt???
Många böcker finns det....
Utsikten....
Visst är det vacker utsikt från stugan?
Byskeälven förbereder sig för vintervila. Men innan dess är det dax för höstfisket som börjar på onsdag. Det vill säga om vädret tillåter, det har ju faktiskt hänt att vi haft full vinter redan den sjunde oktober, med snö som låg kvar ända till våren. Nu ska vi väl hoppas att det inte blir så illa. Jag gillar hösten och ser gärna att den varar riktigt länge, varför inte till ett par dagar före första advent?
Angående höstfisket så har jag inte tänkt vara så himla aktiv, utan överlåter det med varm hand till maken. Han bara MÅSTE få fiska lite till innan han går i dvala....
Höstvackert...
Byskeälven förbereder sig för vintervila. Men innan dess är det dax för höstfisket som börjar på onsdag. Det vill säga om vädret tillåter, det har ju faktiskt hänt att vi haft full vinter redan den sjunde oktober, med snö som låg kvar ända till våren. Nu ska vi väl hoppas att det inte blir så illa. Jag gillar hösten och ser gärna att den varar riktigt länge, varför inte till ett par dagar före första advent?
Angående höstfisket så har jag inte tänkt vara så himla aktiv, utan överlåter det med varm hand till maken. Han bara MÅSTE få fiska lite till innan han går i dvala....
Höstvackert...
Storlekens betydelse....
Ja så har man då läst nya Norran!
Som det har ventilerats i tidningen om denna händelse. Frågan är om det har varit lika spännande för oss läsare som för Norrans personal? Tror faktiskt inte det!
Jag hade redan bestämt att mitt omdömme skulle bli positivt....herre gud det är ju "bara" en tidning. Dessutom håller jag på att träna mig att läsa tidningar på nätet, är det inte det som är framtiden? Fast visst är det trevligt med en morgonblaska, vanans makt är stor.
Har roat mig med att jämföra storleken från 1950. Då var Norrans bredd lika med dagens Norras höjd...
Priset var däremot lägre, då fick man punga ut med 20 öre för ett nummer, mot dagens 15 spänn! Allt var svart-vitt och det fanns givetvis ingen TV-bilaga. Serierna hette: Tjolanders (?) Dragos, Karl Alfred och August o Lotta och ett par skor kostade kring Tjugan....
Trots det så tycker även jag att det INTE var bättre förr.... Vi måste ju blicka frammåt!
Large, medium och small....
Som det har ventilerats i tidningen om denna händelse. Frågan är om det har varit lika spännande för oss läsare som för Norrans personal? Tror faktiskt inte det!
Jag hade redan bestämt att mitt omdömme skulle bli positivt....herre gud det är ju "bara" en tidning. Dessutom håller jag på att träna mig att läsa tidningar på nätet, är det inte det som är framtiden? Fast visst är det trevligt med en morgonblaska, vanans makt är stor.
Har roat mig med att jämföra storleken från 1950. Då var Norrans bredd lika med dagens Norras höjd...
Priset var däremot lägre, då fick man punga ut med 20 öre för ett nummer, mot dagens 15 spänn! Allt var svart-vitt och det fanns givetvis ingen TV-bilaga. Serierna hette: Tjolanders (?) Dragos, Karl Alfred och August o Lotta och ett par skor kostade kring Tjugan....
Trots det så tycker även jag att det INTE var bättre förr.... Vi måste ju blicka frammåt!
Large, medium och small....
Första besöket....
Idag har vi besökt Svea för första gången i hennes nya lägenhet. En verkligen trevlig liten lägenhet i Byske är nu Sveas hem. Som vanligt var det ordentligt med gott fika på faten. Hennes syster Signe och broder Sture med fru Karin råkade också vara på visit, så det blev ett riktigt släktkalas.
Svea i sin nya lägenhet!
Svea i sin nya lägenhet!
Kärringkrut och ljung....
Nu är det höstfint på våra föräldrars gravar.
I år blev det lite kärringkrut runt ljungen. Det är ju vackert med vitmossa också men tydligen gillar dom flitigt förekommande hararna att mumsa på den. Dessutom har dom en förmåga att dra runt med mossan och skräpa ner nåt alldeles förfärligt....så nu blev det kärringkrut ,eller Lummer heter det väl egentligen.
Dessutom upptäckte jag att det är dax att fylla i texten på mina föräldrars sten, man kan ju knappt utläsa namnen. Stenarna till Henrik och Ruts gravar fick en "ansiktslyftning" för ett par år sedan.
I år blev det lite kärringkrut runt ljungen. Det är ju vackert med vitmossa också men tydligen gillar dom flitigt förekommande hararna att mumsa på den. Dessutom har dom en förmåga att dra runt med mossan och skräpa ner nåt alldeles förfärligt....så nu blev det kärringkrut ,eller Lummer heter det väl egentligen.
Dessutom upptäckte jag att det är dax att fylla i texten på mina föräldrars sten, man kan ju knappt utläsa namnen. Stenarna till Henrik och Ruts gravar fick en "ansiktslyftning" för ett par år sedan.
Brödbak....
Äntligen skulle det bli av! Alltså vi skulle baka i byns fina bagarstuga. Inte visste jag då vi bokade tid, att mitt ansikte ( vänstra halvan...) skulle leva rövare riktigt ordentligt. Tur nog så finns ju vår älskade granne Karin, duktig på det mesta och alltså även på brödbakning. Hon ställde ju givetvis upp. Man känner sig ju verkligen som en nybörjare när det var längesedan man bakade. Som med allting annat så är det övning ger färdighet som gäller. Förra gången Malte och jag bakade i bagarstugan så fick han magsjuka dagen efter.... vi vågade knappt bjuda på brödet....
Min plåga i munnen höll sig inom rimlig gräns och som sagt med god assistans så blev det både Bråttombröd och Hårdkaka.
En (g)räddande ängel....
Min plåga i munnen höll sig inom rimlig gräns och som sagt med god assistans så blev det både Bråttombröd och Hårdkaka.
En (g)räddande ängel....
