northlongswamp

Vatten är nödvändigt för både kropp och själ!
Själv har jag en skräckblandad förtjusning för vatten. Jag vet att det låter konstigt men så är det. Jag är alltid lite halvskraj i närheten av vattenmassor. Är absolut ingen "båtmänniska" men dras åndå till att vistas vid vatten. Kan det hela bottna i den period i min barndom som jag bodde ganska nära Kågeälven och hade mors ord ständigt ringande och varnande i bakhuvudet: Gå inte till älven, Akta dej för älven....Eller minnet av när min vän KF och jag slog dövörat ( ja, jag hör faktiskt rätt dåligt på det stora högerörat...) till och mer eller mindre bosatte oss på en flat sten i älven. Vi tog med såpa och skurborstar för att få den riktigt ren och fin. Vi skurade så att skummet blandade sig men vattenmassorna som omgav stenen.....ja egentligen borde man ju ha drunknat... Men det var väl någon skyddsängel i farten!
Nu beter jag mig inte så drastiskt vare sig angående vistelse vid älvar eller angående städning. Fast såpa använder jag än!


...men ser det inte lite småspökligt ut...kallt i alla fall!