Kåldolmar och Tupperware....
Igår var det storköks stämmning i vårat lilla kök.
Det kokades, blandades, rullades ( med viss möda) stektes och framförallt så innfan sig den karakteristiska lukten av kål. Vi gjorde kåldolmar, både till middag och till frysen. Enda nackdelen är den utpräglade lukten av kål som fyller hela huset i minst två dar., Denna rätt går inte göra i lönndom.
Enligt uppgift så var det Kalle den tolfte som tog med sig receptet från Bender i Ostmanska riket. Man undrar om det har nåt med Kalabaliken i Bender att göra...?Hade dom festat loss på dolmar kanske...
Direkt från köket gick jag på Tuppeware-party.
Dessa plastprodukter började lanseras i europa redan 1962. Jag tror dom flesta känner till varumärket.
sammanfattningsvis så har denna dag förgyllts med två bra importer.
Doftrikt och gott....... Grannar än så länge... Party-party...
Det kokades, blandades, rullades ( med viss möda) stektes och framförallt så innfan sig den karakteristiska lukten av kål. Vi gjorde kåldolmar, både till middag och till frysen. Enda nackdelen är den utpräglade lukten av kål som fyller hela huset i minst två dar., Denna rätt går inte göra i lönndom.
Enligt uppgift så var det Kalle den tolfte som tog med sig receptet från Bender i Ostmanska riket. Man undrar om det har nåt med Kalabaliken i Bender att göra...?Hade dom festat loss på dolmar kanske...
Direkt från köket gick jag på Tuppeware-party.
Dessa plastprodukter började lanseras i europa redan 1962. Jag tror dom flesta känner till varumärket.
sammanfattningsvis så har denna dag förgyllts med två bra importer.
Doftrikt och gott....... Grannar än så länge... Party-party...
Kommentarer
Postat av: Ninna
De hade nog det. På vindolmar. Här i Sverige kan man ju inte ha vinrankor. (Eller kunde i varje fall. en svag tanke säger mig att jag någonstans, någongång läste om någon gård i sydsverige där man faktiskt hade anlagt en vingård)Hur det råkade bli just kål, vet jag inte. Det var väl det som fanns närmast till hands antagligen, och som kunde fungera. Men visst är det GOTT! Kåldolmar alltså. Vindolmar har jag aldrig ätit.
Trackback
